HUR MAN BYGGER ETT IGELKOTTSBO

Igelkottar övervintrar sällan i samma bon som andra igelkottar, så det är en bra idé att ha fler bon. Det är en bra idé att placera dem tillräckligt långt ifrån varandra eller att begränsa sikten från ett bo till ett annat för att förhindra strider gällande ägandet av boet.

Den bästa placeringen av bon på är på baksidan av gården, borta från husdjur, lekplatser och gångvägar. Boet bör skyddas från vind och direkt solljus och placeras på en något högre nivå för att förhindra att smältsnö rinner in i boet och fryser/dränker igelkotten.

Det lönar sig inte att skydda boet från snö, eftersom snön bildar en isolering, som släpper igenom luft, mot vinterns kyla.
Kylan i sig skadar inte igelkotten om boet är välgjort. Värst är varma vintrar, som är fuktiga och snöfria. Doktor Ilkka Koivisto har konstaterat att köld utan snötäcke kan vara dödlig inte enbart för igelkottar, utan även för andra mindre däggdjur. ”Man har många gånger undersökt att temperaturen på marken, under en mjuk driva, är runt noll, även om temperaturen ovanför drivan är minus trettio,” säger Koivisto.

Innan man fyller boet, placerar man först ett lager grus och sedan ett ca 5 cm tjockt lager torr jord eller torv på botten av boet, så att igelkottens urin inte stannar kvar utan rinner ner i jordmånen genom jorden/torven och gruset. Man kan ytterligare placera ett lager mossa ovanpå jorden/torven.

Vinterboet fylls helt och hållet med torra löv (igelkottarna själva verkar föredra lönnens stora blad) och hö, inte strimlat hö, utan långt rakt hö. Torkat lång- och bredbladigt hö lämpar sig för häckning. Halm rekommenderas inte på grund av dess allergiframkallande egenskaper. Den ihåliga halmen brister också lätt, och då kan igelkotten inte bilda ett tätt, värmande bo. Utanför boet placeras torra löv, så att igelkotten vid behov kan lägga till bomaterial.

Boet fylls lätt upp till taket. Blir det för mycket material i boet så tar igelkotten själv hand om att tömma det.

Vid kyla och före snöfall kan man placera grankvistar ovanpå boet som tilläggsisolering.

Ekofiber och gnagarhö från djuraffärer kan också användas som isolering. Ekofiber och gnagarhö blandas, hälften av ekofibern och hälften av gnagarhöet. Detta ger ett luftigt men varmt bomaterial. Igelkottens bo får inte vara för varmt, eftersom den omgivande värmebelastningen kan förhindra ett tillräckligt fall i kroppstemperaturen, vilket också hindrar ämnesomsättningen från att sakta ner tillräckligt och viloläget kommer igång. Den mest gynnsamma temperaturen för viloläge i vinterboet är nära noll.